onsdagen den 1:e februari 2012

Hur mycket handlingar ska man läsa?

Ja, kommunala handlingar går inte att komma undan som politiker och man skulle kunna ägna all sin tid till sådana om man ville, men även annat måste ju göras och tur är väl det!

Jag hade förmånen att för några dagar sedan lyssna till Göteborgs före detta kommunstyrelseordförande Göran Johansson, vilket var väldigt intressant. Han har varit en drivande och av många mycket uppskattad politiker och jag förstod att han var noga med att företräda sina väljare och inte Göteborg som kommun. För att vara en bra företrädare så måste man kunna kommunicera med människor och han sa en intressant sak för att illustrera det: "Läser man för mycket politiska handlingar så pratar man snart likadant och avståndet till invånarna ökar".

Han menade givetvis inte att man skulle låta bli att sätta sig in i de ärenden man ska besluta om, men att man ska prioritera sin tid rätt och att man ska fundera över det språk man använder. Det är verkligen viktigt och jag försöker själv tänka på det här när jag till exempel ska skriva i Vårt Huddinge eller på annat håll. Svenskan ska vara bra och språket får inte bli fattigt, men man får passa sig så man inte låter som om man har tagit det från kommunallagen, kommunens författningssamling eller liknande.

En annan sak som Johansson sa i det här sammanhanget var att innehållet ska vara kort och bra sammanfattat så man snabbt får en bild av vad det handlar om. Det är också viktigt och något som vi faktiskt är angelägna om här i Huddinge. Ju tydligare, ju bättre beslut blir det.

Katharina Wallenborg
gruppledare

fredagen den 27:e januari 2012

Olika kommuners utmaningar

Igår var jag på en nätverksträff hos SKL och vi var politiker från olika delar av landet som deltog. Det blev några intressanta diskussioner och jämförelser av förutsättningar och utmaningar. Sådant är alltid intressant och det är bra att få lite perspektiv på sin vardag. Det vi ser som problem ibland är vad andra drömmer om och då tänker jag på den snabba ökningen av antal invånare.

Nu är det naturligtvis trevligt att människor tycker att Huddinge är en bra kommun att bo i och det är ju det vi hela tiden jobbar för, att vara attraktiva som kommun. Vi är dessutom mitt uppe i ett stort arbete som har med marknadsföring av Huddinge att göra och som jag skrev häromdagen så vill vi bli ännu bättre på att stötta företagare som vill hit och naturligtvis dem som redan finns här.

Så "problemet" är kanske bättre än motsatsen som många kommuner lider av, alltså att människor flyttar därifrån. Hur ska man kunna hävda att man är en bra kommun när befolkningssiffrorna inte visar det? Däremot så vill vi inte växa för fort för det gör att servicen blir eftersatt och då är man plötsligt inte så attraktiv längre. Vissa kommuner är för övrigt väldigt små vilket leder till många problem, något som däremot inte Trångsunds församlingsområde skulle ha varit om det området hade fått bryta sig loss från övriga Huddinge.

Sedan är ju frågan: hur stor är en lagom stor kommun? Drevvikenpartiet hade som önskan att få dela kommunen, men nu är vi snart 100 000 invånare. Det finns naturligtvis både för- och nackdelar, men jag tycker fortfarande att det är synd att vi inte fick vår kommun.

Katharina Wallenborg
ordförande

torsdagen den 26:e januari 2012

Missbruk på allmän plats

I Huddinge kommun jobbar tre uppsökare mot missbrukare. Två män och en kvinna har den svåra uppgiften att söka upp missbrukare och motivera dem till behandling. De uppskattar antalet till 300 aktuella missbrukare och andelen kvinnor ökar, liksom gruppen unga vuxna. Ungdomarna är särskilt svårmotiverade då de inte hunnit utveckla så mycket fysiska skador av sitt missbruk. De är också ofta inblandande i kriminalitet och gängbildningar.

Uppsökarna gör både hembesök efter anmälan från polis eller oroliga anhöriga och träffar missbrukarna i centrum eller andra ställen. De bjuds in till öppna grupper i Flemingsberg och Skogås där deltagarna kan träffas, fika och få kontakt med missbruksenheten eller socialförvaltningens övriga avdelningar.

Tyvärr har uppsökarna inte möjlighet att få bort missbrukarna från allmänna platser utan det är polisens sak. Dp har tidigare påpekat för polisen olägenheten med att missbrukare samlas i ”dungen” vid Melodivägen och andra platser och där lämnas i fred att dricka och störa omgivningen. Polisen svarade då att man visst var där ibland men någon lösning på problemet har det inte blivit. Vilka signaler sänder inte det till ungdomar, att vi tillåter missbruk på allmän plats?

Kommunen måste ta tag i problemen direkt när de uppstår eftersom det är en personlig tragedi varje gång ett barn eller en ungdom hamnar snett. Den bästa investeringen är att jobba förebyggande, så att problemen aldrig uppstår. Här kan det göras mycket mer i skolorna och tillsammans med föreningslivet.

Ingalill Söderberg
ledamot i socialnämnden

onsdagen den 25:e januari 2012

Företagare i Huddinge

Något som är självklart för Huddinge är att vara tillmötesgående och hjälpande när det gäller kommunens företag och de som vill etablera sig här. Det gäller naturligtvis både invånare i kommunen och företagare utifrån. Alla är välkomna hit om möjlighet för just deras verksamhet finns här.

Sedan en tid tillbaka har vi ett större samarbete med SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt tillväxtverket och ambitionen är att bli ännu bättre på de här frågorna. Jag vågar påstå att vi är en god bit på väg och vill du veta mer så kika gärna in här: http://huddinge.se/sv/Naringsliv-och-arbete/

Vidare har vi olika nätverk och möten som vi regelbundet bjuder in till och vi är engagerade i olika styrelser, organisationer och nätverk. Det är ett viktigt arbete för att både lära och kunna påverka. Ett nätverk som jag tidigare har nämnt och som är ganska nytt är Q 2 och det vänder sig till kvinnor som är företagare. Det drar fullt hus kan jag berätta!

Det ska bli spännande att se utvecklingen här i kommunen, för mycket kan vi naturligtvis göra. Däremot finns det något som man på högre ort måste se över och det är alla regler och byråkratin kring att bli egen företagare. Jag förstår verkligen dem som sliter sitt hår på grund av alla lagar som finns och alla turer som man ska ta sig igenom. Vi behöver företagare av flera anledningar och då ska vi också underlätta för dem när vi kan.

Katharina Wallenborg
gruppledare

fredagen den 20:e januari 2012

Vart tog föräldrarollen vägen?

Fler rubriker och artiklar om 11-åringar som rånar medmänniskor. Inte första gången sådant händer, men det är alltid lika sorgligt när det sker. Det borde inte hända, borde inte få hända... Men nu gör det ändå det och även om alla människor har ett eget ansvar och någon som är 11 år borde veta bättre, så är det ändå vuxenvärldens roll i det här som jag tänker på först och inte barnen. Hur kan det få gå så snett? Har vi reducerat bort föräldrarollen? Föräldrarna är nämligen den viktigaste förebilden för våra barn och att vara förälder är ett enormt ansvar. Men även föräldrar är människor och ibland orkar man inte göra rätt, det kan ingen kräva, men då är man skyldig att be om hjälp och då är också medmänniskor, myndigheter och andra skyldiga att ge den hjälpen.

Det är så ofta vi hör om problem på olika håll och ibland känns det som att alla vuxna runt omkring barn och unga med svårigheter väljer att inte se, eller rättare sagt, väljer att inte bry sig. Det resulterar ibland i handlingar som kan förstör andras liv och det resulterar ibland i handlingar som inte är värdigt någon, alltså inte värdiga förövaren själv. För hur ska man som vuxen sedan kunna leva med att man har gjort någon annan väldigt illa eller kanske ännu värre saker?

Vi måste våga prata om det ansvar som ett föräldraskap innebär och att föräldraskapet inte är något som man kan säga upp sig ifrån. I den stund vi vågar ta den diskussionen så kommer omvärldens skyldigheter automatiskt med, för det går inte att prata om det ena utan att komma in på det andra. Men som det är nu, när vi helst undviker den diskussionen, så lägger vi dubbel börda på våra barn. Tyvärr är jag så negativ så att jag tror att många vuxna tycker att det är enklast så. Det är lättare att ta fajten med barn än med vuxna, trots att det är de senare som egentligen bär ansvaret.

Katharina Wallenborg
ordförande

onsdagen den 18:e januari 2012

Unga arbetslösa

Arbetslösheten bland de unga vuxna är en ständigt pågående fråga och för Huddinge är den en av de prioriterade frågorna vilket visar sig genom att vi i snart två år har legat under snittet för både länet och landet när det gäller ungas arbetslöshet. Ny statistik kom så sent som idag. När det gäller hela vår arbetsföra grupp invånare så ligger vi runt snittet. Det är givetvis inte önskvärt att vi ska ligga sämre till i andra åldersgrupper än bland just de yngsta, men jag tror att vi har gjort rätt prioritering när vi har satsat så mycket som vi har gjort på de som är på väg in i arbetslivet för första gången.

Att vara arbetslös under en längre period är inte bra varken för en själv eller för samhället oavsett ålder så klart och det är därför som den här frågan alltid måste vara levande. Däremot finns det nog ingen patentlösning. Men det går alltid att hitta nya och bra lösningar om man är öppen för det och det är vi i Huddinge och det från de yngsta till de äldsta. När det gäller våra egna verksamheter så finns det inskrivet i våra arbetsdokument att alla typer av människor ska vara välkomna att arbeta hos oss och ärligt talat: visst blir det mycket roligare när man möter andra som inte i allt är som en själv? Mångfald på arbetsplatser tror jag gör att vi får ett öppnare sinne och att vi lär oss nya saker. Ju bättre vi blir på att se tillgångar hos andra, ju fler får också chansen till arbete.

Men... våra unga måste fångas upp tidigt. Det är förödande att gå utan arbete kanske i flera år när man är ung. Det blir en dålig start på vuxenlivet och den ska vi undvika.

Katharina Wallenborg
gruppledare

fredagen den 13:e januari 2012

Maten i våra verksamheter

I Huddinge har vi egna tillagningskök i de flesta verksamheter när det gäller utbildning och äldreomsorg och det är jag mycket glad över. Vår ambition är naturligtvis att enbart ha egna kök på plats, men som med allt annat är det en kostnadsfråga. I en framtid hoppas jag trots det att vi ska nå dit och inom äldreomsorgen bygger man numer inga nya boenden utan eget kök. Är man hänvisad att äta på samma ställe varje dag så är det naturligtvis en stor förmån att få hemlagad mat som blir både godare, ser trevligare ut och behåller fler näringsämnen bättre än den levererade.

Som ansvarig för folkhälsa ser jag just maten vi serverar våra invånare och andra som nyttjar våra verksamheter som något väldigt viktigt. Vi måste äta varje dag och det flera gånger och mat ska därför vara en positiv upplevelse. Att få äta bra är också en jämlikhetsfråga, framför allt när man går i skolan och ska prestera och lära inför framtiden. Vi vet att elever som går i skolor utan tillagningskök oftare köper något att äta på annat håll och det är inte nödvändigtvis något med ett bra urval av vitaminer.

Jag kommer aldrig sluta mitt arbete för god och nyttig mat, för det är livsviktigt att få detta, men det handlar även om upplevelsen av att äta gott och få njuta. När man har avslutat sin måltid så ska man känna tillfredsställelse och se fram emot nästa gång man får avnjuta en god sådan igen. Där befinner vi oss också på det stora hela, men som alltid: bra kan bli bättre!

Katharina Wallenborg
kommunalråd med ansvar för folkhälsa och jämlikhet
1:e vice ordförande förskolenämnden

torsdagen den 12:e januari 2012

Trafikstrategi även för östra kommundelen?

Läser remissutgåvan av kommunens kommande trafikstrategi och funderar på hur lite den berör vår kommundel. 168 sidor bakgrund, analys och förslag handlar mest om spårbunden trafik och stadsmiljöer.

De regionala stadskärnorna i Flemingsberg och Kungens Kurva är förstås i fokus, men för oss i Skogås, Trångsund och Länna är vad som händer med den regionala kärnan i Haninge betydligt intressantare. Det kunde man nämnt med några ord, även om Huddinge kommun inte har eget ansvar för utvecklingen där. Men det har man ju inte heller i Flemingsberg där området går över i Botkyrka kommun och i Kungens Kurva som gränsar till Stockholms kommun.

Positivt är tydligheten i prioriteringen av gång-, cykel- och kollektivtrafik före biltrafik. Samtidigt säger man att kollektivtrafik inte kan tillgodoses i motsvarande utsträckning i områden med gles bebyggelse. I ytterkanterna på våra stora villaområden kommer bilen alltså även fortsättningsvis vara ett måste.

Positivt är också att man betonar trafiksäkerheten men också tryggheten. Att man ska känna sig trygg oavsett vilket färdsätt man väljer. Det gäller både den fysiska miljön och till exempel turtäthet. Dp har ju till exempel tillskrivit SL med önskemål om att pendeltåget ska fortsätta gå senare på natten.

Alla invånare har nu möjlighet att till den sista mars tycka till om trafikstrategin som finns på kommunens hemsida. Undrar hur många som gör det?

Ingalill Söderberg
politisk sekreterare

onsdagen den 11:e januari 2012

Ärendet Österhagen

På måndag kommer det på kommunfullmäktige upp ett ärende som heter "Österhagen (Länna 4:9 m.fl.) – förslag till inriktning för fortsatt planering". Österhagen måste vara ett av de ärenden som har cirkulerat längst i kommunen. Två gånger tidigare har vi skrivit om området här på dp-bloggen och senast var i mars -09. Diskussionerna och åsikterna har varit flera angående eventuellt byggande i området och vi har nu landat i en politisk enighet om att inte bygga några bostäder på Österhagen.

I förslag till beslut så föreslås det nu att miljönämnden får i uppdrag att avsluta deponin samt att projektet utgår ur projektplanen för samhällsbyggnad. Det här stödjs bland annat av länsstyrelsen som har uttalat sig och anser att det inte är ett område lämpat för bostäder såvida inte omfattande sanering görs vilket är både svårt och kostsamt.

Drevvikenpartiet har alltid varit emot byggande i området, både på grund av markförhållandena, men även då det är ett område som ligger opraktiskt till och skulle kosta på när det gäller vår miljö då byggande här skulle generera en hel del ytterligare bilåkande. Det finns inte möjlighet att på ett enkelt sätt ta sig till exempelvis Skogås centrum och pendeltåget där. Nu verkar vi dock äntligen ha kommit till ett avslut och det är skönt att både majoritet och opposition inser att det här är den bästa lösningen.

Katharina Wallenborg
ledamot kf

onsdagen den 4:e januari 2012

Ask vill ha hårdare straff för vapenbrott

Ja det kanske är bra, men vad vår justitieminister borde tala mer om är förebyggande arbete mot brott. När någon väl är mördad så är skadan redan skedd och den är dessutom definitiv. Enligt forskning så vet vi att brott i princip alltid begås av personer som inte har fått ett riktigt moralbegrepp med sig hemifrån. Vi vet vidare att unga som begår kriminella handlingar oftast är en del av en helhet som inte fungerar.

Den 20 april -09 skrev vi från Drevvikenpartiet ett brev till minister Beatrice Ask och bad om en lagändring. Den ändringen var inte svårare än att polisen skulle ha laglig rätt att kalla målsman till möten som skedde med unga (omyndiga) kriminella eller unga i farozonen som var kallade till samtal eller förhör. Anledningen till att vi vill att målsman ska vara med är naturligtvis för att policen, socialförvaltningen och så vidare inte kan lösa detta på egen hand och den som är vårdnadshavare har huvudansvaret. Vuxenvärlden måste stå enad och hjälpa den unga och då måste ett samarbete till. Krav på närvaro gör också att man kan ge den hjälp som föräldrarna behöver för att få sitt barn på rätt bana igen.

I samma veva som vi skrev till regeringen så togs en ny proposition fram: "Barn under 15 år som misstänks för brott". Där hade man lätt kunna föra in ett sådant kvar. Gjorde man det? Nej, det gjorde man inte och regeringens svar till partiet var att man heller inte hade för avsikt att införa något sådant. Man nöjer sig med att polisen "ska kunna" kalla vårdnadshavare till förhör med den unge/unga.

Jag vet inget om de personer som nu skjuter i Malmö, men jag vet att det bästa som vi kan göra för allas skull är att ta tag i problemen så tidigt som möjligt och då duger det inte att nöja sig med skärpta lagar. Vill man sluta krafsa på ytan och istället för att göra det som är i stunden enklast och kanske tilltalar dem som endast ser högre straff som lösningen så går man till botten med problemen och vi vet alla att det mesta börjar i unga år. Vilken ände bör vi därför börja i?

Katharina Wallenborg
ordförande